Många gånger har jag gått och funderat på vad vänskap egentligen är. För mig har det alltid kännts som att vänskap inte är något konstigt, man har liksom alltid varit omgiven av vänner så egentligen är dety väl inget speciellt? Men på senaste tiden har jag verkligen börjat förtså skillnaden mellan "vänskap" och "vänskap". Att vara kompis med nån kanske itne är riktig vänskap? Man kan ha skitkul ihop men det är ändå något som saknas.

Jag upplevde riktig vänskap igår. Eller det var då jag insåg vad riktig vänskap är. Och jag har faktiskt haft den så länge, fast utan att riktigt veta hur värdefull den där äkta vänskapen verkligen är. Vi har hållt ihop som systrar i flera år. Vi har gått igenom många bråk som separerat oss i perioder av månader. Men på något sätt hittar vi alltid tillbaka till varandra. Vi festar inte särskilt mycket ihop, vi ses itne ens särskilt ofta, men när vi väl ses så är det äkta kvalitéts tid och man skulle kunna tro att vi setts varenda dag sen barnsben. Vi pratar om allt, är öppna, går från seriösa till helt skrattgalna, vi tar varandra på allvar, respekterar varandra och stöttar varandra. Det måste vara det som är äkta vänskap..