Usch vad jag hatar det.. Rider runt, allt känns spänt och konstigt, alla står i hörnan och glor, jag gör mitt bästa för att slappna av.. Är dom tillräckligt bra? Är dom rätt för han? Kommer dom klara av han? Kommer dom älska han? Är jag för petig, eller för slarvig? Vet inte hur jag ska tänka, eller känna...

Men en sak är säker.. Hans öde ligger i våra händer...